I Astana hittar man de tre nordiska ambassaderna i den gula Astana Tower-byggnaden i Samal mikrodistriktet, bredvid huvudbron som binder samman den gamla och nya delen av staden. Byggnaden vid Ishim-ån (Esil på kazakstanska) är både ett av stadens landmärken och en av de första symbolerna för staden, så besökarna har inga svårigheter att finna oss. Hela sjuttonde våningen är ursprungligen hyrd av Norge år 2009 då ambassaden grundades. Finland följde efter senare samma år som underhyresgäster åt Norge, och på hösten 2010 har också Sverige anslutit sig till gruppen och håller som bäst på att inreda sitt kontor och få i gång sitt arbete.
Den nordiska samlevnaden fungerar bra och ger oss många fördelar. Rent praktiskt och administrativt betyder gemensamma lokaler att vi kan utnyttja resurserna till fullo: vi delar t.ex. konferensrum och samåker ofta till och från olika möten och evenemang. Finland har också anställt en gemensam receptionist, medan Norge behandlar visumansökningarna till Finland.
Informationsutbytet fungerar i allmänhet smidigt då bara några steg eller rum skiljer oss från våra kollegor. Våra intressen på många områden är likartade, så vi organiserar ofta gemensamma möten med lokala partners för att diskutera olika frågor eller samla information – det är också bekvämt för våra gäster att på ett enda besök träffa tre nordiska representanter. Ambassaderna har ytterligare åkt på gemensamma arbetsresor både i Kazakstan och i Kirgisien som också hör till vårt arbetsområde. I mån av möjlighet skriver vi gemensamma rapporter till våra huvudstäder. Tillsammans är vi alltså både större och mer kunniga än vad vi skulle vara ensamma.
För år 2011 har vi börjat planera diverse kulturella evenemang; ett samarbete på det området kommer att ge oss mycket mer synlighet än vad vi kunde nå var för sig. Ambassaderna har också en gemensam arbetsplan för eventuella krissituationer för att på bästa sätt kunna assistera nordiska medborgare i området.
Sist, men inte minst, måste man komma ihåg att nämna den goda sociala sammanhållningen på vår 17. våning. Vi arbetar inte bara tillsammans, utan trivs också med varandra annars: vårt konferensrum är inte bara fyllt för möten, utan nästan lika ofta för att fira diverse bemärkelsedagar eller för att bara sitta tillsammans över en lunch. Ifall vi alla hinner med börjar också konferensrummet knaka i fogarna, så ifall någon av oss vill utvidga måste vi hoppas att grannarna på 16. eller 18. våningen är redo att flytta ut!